Jag var så lycklig

Det gär är inte första gången någon gör slut med mig. Men det är första gången det gör såhär jävla ont. Jag kan inte äta, det enda jag får i mig är dricka.12.30 gjorde han slut, 20.30 slutade jag gråta, för då somnade jag av utmattning och syrebrist.
Jag såg det inte komma, jag hade inga som helst problem med vårat förhållande, jag förstår ingenting. Hans svar ger inga ledtrådar heller, "jag älskar dig och du har inte gjort något fel, men jag klarar inte av det här längre".
 
Ingen längre som skriver så fort han vaknar, ingen längre som håller om mig när jag är ledsen, ingen längre som skrattar åt mina dåliga skämt och låtsasbråkar över vilket par i en serie vi gillar bäst. Ingen längre som kallar mig älskling och kramar mig bakifrån, ingen längre som låter mig hålla hans arm när jag sover.
Det finns ingen annan som jag älskar på det här viset, ingen annan som någonsin kan byta ut honom. Han var min första, och jag trodde han skulle stanna längre...

Lycka

Var ett tag sedan nu. Ett tag sedan jag var inne på den här sidan av min blogg. Ett tag sedan jag var så full med känslor att jag inte visste vad jag skulle göra av dem.
Men nu, idag, är jag tillbaka. Och jag måste säga att jag är så jävla lycklig. Fan ta mina tidigare inlägg, fan ta den personen och fan ta all energi jag någonsin spenderade på honom.
Nu, äntligen, kan jag säga att jag är över det och så djupt förälskad att det är som i en film. Jag trodde gentlemän var utdöda, men jag hittade nog den sista

Musik

Jag trodde allt var bra, men en enda låt kan ta tillbaka så många minnen att man bryter ihop; om och om igen.

Med tankar som går emot sig själva och pennan i hugget så delar jag här med mig av textrader från mina vardagar
RSS 2.0