Jag var så lycklig

Det gär är inte första gången någon gör slut med mig. Men det är första gången det gör såhär jävla ont. Jag kan inte äta, det enda jag får i mig är dricka.12.30 gjorde han slut, 20.30 slutade jag gråta, för då somnade jag av utmattning och syrebrist.
Jag såg det inte komma, jag hade inga som helst problem med vårat förhållande, jag förstår ingenting. Hans svar ger inga ledtrådar heller, "jag älskar dig och du har inte gjort något fel, men jag klarar inte av det här längre".
 
Ingen längre som skriver så fort han vaknar, ingen längre som håller om mig när jag är ledsen, ingen längre som skrattar åt mina dåliga skämt och låtsasbråkar över vilket par i en serie vi gillar bäst. Ingen längre som kallar mig älskling och kramar mig bakifrån, ingen längre som låter mig hålla hans arm när jag sover.
Det finns ingen annan som jag älskar på det här viset, ingen annan som någonsin kan byta ut honom. Han var min första, och jag trodde han skulle stanna längre...

RSS 2.0